Artiklar & Intervjuer

Publicerad i Dalabygden Tänk vad en liten vit boll kan engagera, väcka känslor och dessutom få träffa nya vänner för livet.  För 30 år sedan besökte jag för första gången en range på en golfbana. Nybörjarkurs stod på programmet på Samuelsdal. Lite regelgenomgång, några slag i olika längder, puttar i närheten av det där magiska hålet på green och golfens efterlängtade certifikat, det så kallade gröna kortet, var mitt. Jag var godkänd golfspelare. Då förstod jag inte riktigt vad detta skulle innebär i ett framtida perspektiv. Nu 30 år senare har jag facit och utan att blinka kan jag konstatera. Vad hade livet varit utan golf? Cirka 70 rundor per år. Från 80 till 100 slag per gång i olika längder och svårighetsgrad, i olika väder, på olika banor och framför allt med olika personer, i alla åldrar, över hela vårt avlånga land. Och inte minst en mils promenad som om man slår ut det på 30 år blir cirka 2 100 mil. Friskvård när den är som bäst. Idag är vi över 500 000 golfare i Sverige och Riksidrottsförbundets nästa största förbund. Bara fotbollen är större. Vem kunde tro detta i början av 80-talet. Bästa av allt, personer i alla åldrar. Golfen tycker ibland att åldersstrukturen är lite fel. Antalet 55 plus ökar med nya unga golfare kan vara svårt att rekrytera. Är då detta ett problem? Inte i mina ögon. Inom idrottsrörelsen talar vi om idrott hela livet. Vi ger bidrag till verksamheter för 60 plus. Det anordnas gåfotboll, gåhandboll med mera. Inom golfen är detta redan en verklighet. Alla kan spela med alla oavsett förmåga. Golfens handikappsystem är idealiskt. När antikrundan, vi kallar det så i golfens värld, kallar till tävling för 55 plus på klubben i mitt hjärta Dalsjö GK kommer över hundra personer nästan varje måndag. Gamla vänner och nya vänner träffas. Det tävlas, det fikas, det snackas och framför allt umgås man. Vissa går, vissa åker bil men alla älskar kampen med den vita bollen. Ibland fungerar allt, nästa gång ingenting. I ärlighetens namn finns det stunder när jag funderat lägga klubborna på hyllan. Varför började jag egentligen spela golf? Bolluslingen går tjugo meter för kort, eller snett till höger eller vänster. Klubban slår upp en stor torv i stället för bollen. Och att leta boll i snårig skog eller högt vått gräs är inget man längtar efter. Så plötsligt händer det. Från 120 meter perfekt träff, högt och fint och bollen landar i närheten av pinnen. Kroppen, klubben och bollen är liksom en enhet. – Halkade du, kommer en blixtsnabb kommentar från en spelkompis. Just dessa kommentarer och kamratskapet är långt viktigare än själva golfen. Jag har förmånen att spela i tre olika gäng. Äldre grånande män som älskar golf. Tävlar, fikar, löser världsproblem och helt enkelt har kul tillsammans. Golfen är verktyget till gemenskapen. Så glad att jag inte gick med i några journalistkollegors klubb på 90-talet VVG – Våga vägra golf. Glad att jag fick förfrågan att bli medlem i Dalsjö GK. En klubb där alla är lika välkomna. Klubben där alla hejar på varandra. Om ett par timmar är det dags för Blinn Anners Cup med grabbar från Svärdsjö. Idag är det min dag, perfekt bollträff, raka slag och puttningen i världsklass. Man kan ju alltid drömma. Krönikör PeO Karlström.

Hej Peter – jag såg dig på TV under Scandinavian Mixed på Ullna? – Ja, det stämmer att jag var där som domare. Det var ganska många som såg mig har jag förstått! Det var min roligaste vecka i mina domarkläder, hoppas det blir en repris något annat år!
Hur var det, nervöst? – Visst var det pirrigt i kroppen inför veckan på Ullna, första gången jag är domare på DP Wordtour (Europatouren) och LET (Ladies European Tour)! Nu var jag inte ensam om uppdraget utan vi var 13 domare som servade dom 156 uttagna spelarna plus TD, mediapersoner, servicepersonal, TV-team, vi hade till och med en egen metrolog som bevakade vädret hela veckan. Totalt var vi ca 30 personer i organisationen plus ca 100 volontärer från Ullna och närliggande Stockholmsklubbar. Lite skämtsamt så var det nästan 1 spelare per funktionär men alla var fullt upptagna!
Hur såg dina dagar ut? – Tisdag var det träning/inspelsdag för spelarna och då vandrade vi 4 svenska domare runt banan och löste tänkta regelsituationer som eventuellt skulle uppstå. Dessutom tittade vi på spelarnas landningsområden och hur dom taktiskt spelade hålen, samt visst tittade jag lite extra på dom kända spelarna nu när jag var på insidan repen . Onsdagen var det dubbla pro-am starter med ca 100 amatörer och 1-2 professionella spelare per boll och vi vandrade vidare runt hålen. Skillnaden på onsdagen mot tisdagen var att nu hörde jag ljudet av duffade och toppade bollar blandat med proffsen underbara bollträffar, vilket ljud det blir från deras bollträffar! Under dagen hade vi avstämningsmöte med alla domare + TD där vi gick igenom fördelningen av arbetsuppgifterna under tävlingsdagarna. På tävlingar i denna storleksklass finns det många saker som normalt inte finns på banan, till exempel TV torn, läktare, scoreboard, toaletter för publik, restauranger, TV kablar, reklamskyltar osv. Reglerna för dessa TIO (Temporary Immovable Obstructions) gäller endast under större tävlingar och det var något år sedan sist så det behövde jag öva inför tävlingen, teori är en sak men det skall tillämpas på banan. Under onsdagen fick vi en extra genomgång med chefsdomaren Kevin Feeney från DP World tour – mycket intressant! Torsdag – fredag bevakade jag hål 1, 10 och 11 och fick ta alla regelfrågor eller rulings som det heter på domarspråk. Lördag var det hål 2, 3 och 4 och söndagen fick jag hål 12, 15 och 16. Vi var 6 fast stationerade domare som täckte alla 18 hål.
Men ni var 13 domare, vad gjorde övriga 7 domare? – Dom var så kallade ”rovers” och åkte omkring och bevakade speltempot samt monitorerade bollar och letade långsamma spelare, det delades ut en hel del penningböter. Rovers är även erfarna domare och vi kunde nyttja dom om man blev osäker på en ruling.
Fick du några utmanande rulings?  – Blandade svårighetsgrader i mina 7 rulings som jag fick. Det som blir lite extra var när det står 2-3 personer från Viasat/Sky chanel med kameror och mikrofoner som vill vara nära när man diskuterar rulingen med spelaren, dessutom på engelska så under min första ruling slog hjärtat lite extra! Min första ruling var med Linn Grant på hennes första slag i tävlingen, bollen landade på ett hydraliskt stödben på en mobil TV kamerabil. Jag pratade med kamerakillen och han kunde på några minuter flytta kamerabilen så det blev regel 15.2 Flyttbara tillverkade föremål som löste det hela. Jag var tvungen att prata engelska med Linn då hennes caddie är engelsktalande. Linn slog en låg J5 upp på green och gjorde birdie på hålet. Robert McEntyre dag 1 i samma publikboll som Norén/ Grant . Han hamnade vänster om fw på hål 4 och låg bakom ett serveringstält. Då tältet är i spelarens spellinje fick han lättnad på vänster eller höger sida om tältet, Robert valde höger sida och han får en TIO dropp med 2 klubblängder till höger om högra delen av tältet. Robert droppade korrekt men såg till att han fick fötterna på en asfaltsväg. Efter droppen såg han att bollen rullade ner i en liten grop och begärde då lättnad för vägen och han fick droppa ytterligare en klubblängd längre bort från hålet. Därifrån slår han bollen precis över 2 tallar och landar ca 2-3m från pinnen. Här kan vi amatörer lära hur man använder reglerna för att få så bra läge som möjligt.
Fick även en lägre ruling med John Catlin på hål 4 med en boll på spelfältet som förflyttade sig ca 1 dm. Frågan var – hade spelaren orsakat att bollen rullade iväg eller var det så att några grässtrån plötsligt gav vika och därför rullade bollen iväg? Efter ca 3-4 minuter enades vi om att bollen rubbades av naturkrafter. Tyvärr gick TV sändningen över till en intervju med Alex Norén så det blev ingen TV sändning på denna ruling. Hade även rulings med Richie Ramsay (2 ggr), Anne van Dam och Matthey Southgate.
Vad blir härnäst – The Open – Ryder Cup!  – Hade varit en dröm och blir nog en dröm då det är heltidsdomare som normalt får dom uppdragen. Jag tror att det här var toppen på min karriär men man vet aldrig! Den 18-19 juni hade jag en 54 håls juniortävling på Sigtuna GK och den kändes inte så utmanande eller pirrig MEN det är i princip samma frågor som kommer från dessa spelare och allt är lika som på Ullna men nerbantat till 2 domare, 1 TD, 2 starters, 1 scorekortsmottagare och några säkerhetsvakter. Dalsjö kommer att ha motsvarande juniortävling den 5-6 augusti – 54 hål men då är jag tyvärr upptagen med annat. Min nästa SGF tävling har jag på Sundsvalls GK den 25-26 augusti och det får avsluta årets domaruppdrag – det blev 15 hela dagar för 4 uppdrag!

Hur har vi med domare på Dalsjö, förutom du? Tyvärr är jag ensam och min önskan är att någon klubbmedlem utbildar sig till golfdomare tillsammans med mig, alltid bra att vara 2. Om någon är intresserad eller undrar om golfdomaruppdraget så kontakta mig på peterbjorklund@outlook.com.
Tack för pratstunden Peter och hoppas du får fina uppdrag framöver! – Tack själv!

Nästa år är det 30 år sedan jag började spela golf. Många roliga rundor finns i minnenas golfbank. De sämre har jag klokt nog förträngt.  

Som bäst 10,6 i handikapp i början av detta sekel och idag strax över 22. Ja och till och med spel från rött.

50 – 60 rundor per/år blir cirka 1500 golfrundor hittills i mitt golfliv på över hundra banor. Till detta kommer ett antal timmar på min kompis Rolf Gunnarssons bäste vän – rangen. Ärligt talat han har aldrig besökt denna klenod på Dalsjö.

Med andra ord träning och spel i massor från min horisont.

Träning ger färdighet heter det…eller hur är det egentligen?

I början av säsongen var mitt golfspel minst lika klent som gräset på våra greener. Vår eminente greenkeeper Micke och jag var båda ett levande frågetecken, men av helt olika anledningar.

Vis av erfarenhet vet jag att Micke skulle fixa en grön fin matta. Men mitt golfspel var däremot ett enda stort mörker.

När det var som mörkast lyste plötsligt den norrländska midnattssolen upp hela Dalsjö och även mitt spel.

Alla pratade om våra nya PRO Niklas Olofsson. Han med den klingande norrländskan och alltid lika glad. Onekligen en frisk fläkt och en färgklick.

-Han kan göra underverk och med enkla metoder, lät det.

Lovorden var många. Jag slog till. Kändes som att gripa efter sista halmstrået.

Ny putsade klubbor, för övrigt inte så ofta, och nya puma träningsskor. Studsade liksom fram av både förväntan och pjuckens mjuka sula in i studion.

Portarna på vid gavel, kamera, data och bollar på plats. Några titta-på-slag och bollen lämnade mattan med rätt bra resultat – tyckte jag.

– Vi skall nog få bättre fart på bollen, klämde han ur sig.

– Liksom det som var meningen, tänkte jag.

Plötsligt sätter han pekfingret under främre delen av sulan på högerfoten.

– Tryck till. Tryck till sa jag. Hårdare. Hårdare.

Herregud 0,1 ton Karlström kommer att krossa fingret.

– Så skall det vara när du slår. Då får du stabilitet i kroppen och höften gör arbetet.

Ett tiotal bollar flyger i väg förvånansvärt bra. Men Niklas är inte nöjd.

– Spelar du golf i dom skorna. Har du inga golfskor?

Språngmarsch till bilen. På med golfdojorna och tillbaka. Onekligen kändes det bättre. Och Niklas blev lite vit på fingret när jag tryckte till.

Högre hastighet på klubban och snart var till och med höften med i dansen.

Resten av säsongen har jag varit jämnheten själv. Men framför allt fick golfen en helt annan dimension. Slaglängden ökade och bollen förstod att det var fairway som gällde.

Vid varje besök på Dalsjö har jag checkat in hans finger lite extra – i smyg. Inget bandage.  

Glad att Niklas hade ett finger med i mitt spel.

PeO Karlström